Debattartikel droger: Kriminaliseringen av narkotika
Självfallet måste detta bli utgångspunkten för alla som vill komma tillrätta med kriminalitet och narkotika, skriver Cecilia Persson, författare och behandlingsassistent. Går det överhuvudtaget att förstå drogernas kriminella värld utan att diskutera relationen säljare och köpare? Vilka är det som har råd att snorta det svindyra kokainet och det något billigare amfetaminet? Röka cannabis är vanligare än att dricka alkohol och många unga vittnar om att på deras fester läggs ett helt bord upp med olika droger när de partajar. Droger och missbruk florerar hej vilt i alla samhällsklasser och i alla åldrar, men i den uppskruvade och skeva politiska debatten och retoriken finns ofta ett ensidigt fokus på säljarna. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning informerar om att droghandeln omsätter miljarder årligen , och i exempelvis Stockholm säljs narkotika för minst 30 miljoner i veckan. Avloppsvatten avslöjar även droganvändningen i Sverige och i många kommuner har det konstaterats att dricksvatten innehåller stora mängder rester av narkotika.
Professor: Den svenska rädslan för narkotika är överdriven
Hoppa till anförandet i videospelaren Herr talman! Tack, justitieministern, för svaret på interpellationen! Vi ska ju diskutera narkotikapolitik. Det är ett område som är viktigt och som historiskt har varit ganska laddat. Det är ett område som är delat mellan departement - en del ligger på Justitiedepartementet, men jag är medveten om att andra delar ligger på Socialdepartementet. Jag tror att det ändå är viktigt att kunna diskutera de här frågorna, för de går ihop. Ibland har man ju olika perspektiv på Justitie- och Socialdepartementet och i justitie- och socialutskottet. Förra året var detta väldigt tydligt: I justitieutskottet hanterade vi förslag om att skärpa straffen medan man i socialutskottet innan utredningen tillsattes diskuterade ett utskottsinitiativ, och där hade man ett skademinimerande perspektiv och en annan ingång i frågan. Sverige har bland de högsta straffen i Europa när det gäller narkotikabrott, men vi har inte det lägsta användandet och inte heller det lägsta antalet avlidna av narkotika.
Vi blundar för dem som köper knark av gängen
Kopiera länk Debattartikel om skillnader mellan kvinnor och män med narkotika- och alkoholproblem, skriven av Olivia Wigzell och Lina Pastorek på Aftonbladets Debattsida den 16 april Det finns oroväckande skillnader i hur det går för kvinnor och män med narkotika- och alkoholproblem. Bland annat ökar dödligheten orsakad av narkotika och läkemedel bland kvinnor, medan den minskar bland män. Det är angeläget att kvinnor med missbruk och beroende uppmärksammas mer. Mindre alkohol, mer narkotika och ökat blandmissbruk. Så har utvecklingen inom vården för personer med substansrelaterade diagnoser sett ut de senaste tio åren. Inom hälso- och sjukvården har andelen av befolkningen som får eller söker vård för narkotikarelaterade problem och blandmissbruk ökat med uppemot 40 procent åren , och ökningen omfattar såväl kvinnor som män. Men när vi tittar på hur det går för dem med beroende och missbruk ser vi oroande skillnader mellan könen.
Senior professor i sociologi Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter. Sveriges narkotikapolitik bygger på en idé som kallas positiv förstärkning. Tanken är att när en individ gör något njutbart, sporras denne att upprepa handlingen. Då narkotika anses ge starka lustupplevelser, förmodas detta leda till upprepad konsumtion, och beroende. Av detta drar man slutsatsen att alla som prövar narkotika riskerar att bli narkomaner, och att vi därför måste hindra människor att komma i kontakt med droger. Drogerna allena är inte problemet Narkotikapolitiken bygger på antaganden som sällan ifrågasätts i Sverige. Ett sådant antagande är att det är drogerna allena som utgör problemet. Dock avvisar den senaste statliga narkotikautredningen rena biokemiska förklaringar och betonar att fler faktorer måste beaktas; som individens livserfarenheter. Ett annat antagande är att all narkotikakonsumtion är problematisk, eftersom beroende leder till att man förlorar kontroll över sina handlingar.