Igelkott artdata: Så kan du hjälpa forskarna att rädda igelkotten
Det finns 18 underarter av igelkott i världen. Källa: Artdatabanken Storlek och livslängd Kroppens längd 20—30 cm, svans 1,5—4 cm. Vikt 0,4—1,2 kg. Igelkottar kan bli 8 år. Igelkotten är nattaktiv och har bra lukt och hörsel som kan fånga upp högfrekventa ljud från insekter. Utbredning I Sverige finns igelkottar från södra Sverige och norrut till Dalarna, några ställen i Jämtland, samt lokalt i kustlandskapen upp till Norrbotten. Igelkotten är även landskapsdjur på Gotland, dit den troligen införts av människor för flera tusen år sen. I världen finns de i Afrika, Asien och Europa. Fakta om igelkottar En stor kostym med taggar Det första man tänker på med igelkotten är taggarna! Och det är faktiskt det enda djuret som kan omsluta sig helt med taggar. Igelkotten rullar ihop till en boll så fort den känner sig hotad. För att kunna rulla in sig i sitt eget skinn, är huden några nummer för stor och hänger ned lite som en släpande kjol. När igelkotten och huden är avslappnad ligger alla taggar prydligt bakåt.
Igelkott artdata:
Miljonprojekt ska rädda igelkotten och ett 10-tal andra arter
Dela De svenska igelkottarna blir allt färre, och ingen vet varför. För att ta reda på hur läget är med den omtyckta taggbollen så startades Igelkottsveckan. Där man uppmuntras att gå ut och spana efter igelkottar och rapportera in sina fynd till WWF som skickar de vidare till SLU Artportalen. På bara tolv år beräknas antalet igelkottar ha minskat med 40 procent. Men är orsaken till det är okänd. Det är helt klart oroande. Han berättar att de har flera hypoteser om vad som kan ha drabbat igelkottarna. Minskningen kan exempelvis bero på någon hittills okänd sjukdom eller ökning av rovdjur som har igelkottar som föda, till exempel grävlingar. Möjligen har grävlingarna blivit fler eftersom de gynnas av ett mildare klimat. Det är svårt att säga. Naturen är dynamisk. Minskningen av en art kan innebära att en annan som haft det svårt tidigare nu ökar, säger Henrik Thurfjell. Den pågår mellan den 12 och 18 augusti och deltagare uppmuntras att rapportera in igelkottar de ser via WWF:s sajt de skickas därifrån vidare till SLU Artportalen.
Igelkotten minskar i Sverige
Dela Vad beror det på att igelkotten minskar i antal? Det går att se tydliga trender i olika data på att det sker en minskning, främst i södra delen av landet, och det gör att igelkotten nu kommer in på rödlistan. Igelkotten har troligen funnits i mer än 30 miljoner år och är svår att förväxla med andra arter i Sverige. Det beror främst på att kroppen är täckt av taggar, vilket gör den unik och omisskännlig. Igelkotten ser ut som en spräcklig, taggig boll och vid minsta störning drar igelkotten in fötter och huvud mot kroppens undersida, så att den blir nästan omöjlig att komma åt för ett rovdjur. Igelkotten är fridlyst vilket innebär att man inte får flytta den och enligt lagen räknas det som "jakt". Att flytta igelkottar är i regel meningslöst eftersom den rör sig över stora områden och snart lämnar den plats dit den flyttats till. De är alltså inte så trogna en speciell plats mer än högst tillfälligt. Vad äter igelkotten? Igelkotten äter det mesta av olika slags djur i lämplig storlek som sniglar, daggmaskar, skalbaggar och andra insekter, små grodor, ödlor och ungar av sorkar och möss.
Ulriksdals Slott, 81 Solna Org. Nu har WWF och Nordens Ark genom Postkodlotteriets Drömprojekt fått 21,5 miljoner kronor för att hjälpa igelkotten och ytterligare nio arter som alla har betydelsefulla funktioner i naturen. WWF och Nordens Ark har fått pengar av Postkodlotteriet för att hjälpa till att rädda bland annat igelkotten. Sedan har populationerna av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 69 procent. Det är lätt att tro att det sker någon annanstans. Men så är det inte. Av de runt 21 arter som Artdatabanken kunde undersöka år bedömdes nära en fjärdedel som rödlistade. Att då många naturvårdsinsatser i Sverige har pausats eller ställts in är allvarligt. Men trots det akuta hotet mot den biologiska mångfalden i svensk natur har statens naturvårdsbudget för skydd och skötsel av värdefull natur de senaste åren minskat. Målet med Drömprojektet är att vända den nedåtgående trenden för några av våra hotade arter och stärka populationerna. Målet är också att öka allmänhetens kunskap om den alarmerande situationen för djuren.