Julius caesar kalender: skillnad mellan julianska och gregorianska kalendern
Julius caesar kalender:
Julius caesar grav
Julianska kalendern Julianska kalendern är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f. Reformen innebar att året fastställdes till dagar och att skottår med en extra dag skulle infalla vart fjärde år samt att månens faser inte längre skulle ha någon betydelse för kalendern. Suetonius skrev att kalendern dessutom hade bringats i oreda därför att prästkollegiet hade lagt till dagar och månader som det behagade dem, så att skörde- och vinfester inte längre inföll vid rätt årstid. För att rätta till tideräkningen efter oredan behövde år 46 f. Under åren från 42 f. Kejsar Augustus befallde att de närmast följande tolv åren från och med år 8 f. Sista år att sakna skottdag enligt grundregeln blev sålunda år 4 e. Alltså har den julianska kalendern fungerat som tänkt sedan år 5 e. När julianska kalendern infördes år 45 f. Även om de exakta astronomiska tidpunkterna avviker något litet, är de tre dagarnas skillnad i huvudsak korrekt.
Kalenderdata Julianska kalendern Julianska kalendern har fått sitt namn efter Julius Caesar som reformerade den romerska kalendern år 46 före Kristus. Bland annat fastställde han att året består av dagar och att skottår skulle infalla vart fjärde år med en extra dag. Han fastställde också att månen inte hade någon betydelse för kalendern eftersom skörd och annat inte påverkas av hur månen rör sig över himlen. Före det året hade prästerna makten över den romerska kalendern eftersom de ansåg att de stod i kontakt med gudarna. Sedan urminnes tider har man trott att gudarna styr över tiden och därmed även över kalendern så det var inget konstigt med det. Gudarna var himlakropparna som man ibland kunde se men aldrig komma i kontakt med. Planeterna i Solsystemet har namn efter bland annat romerska gudar och en del namn delas med månader i kalendern som till exempel Mars. Man gav inte planeten namnet Mars utan man var övertygad om att planeten var guden Mars.
Gregorianska kalendern
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: artikeln behöver även faktagranskas Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor gärna som fotnoter. Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. Romersk kalender Andra Romerska kalendern Den romerska kalendern var en lunisolarkalender. Den styrdes alltså av månen och solen. Den ersattes enligt påbud av Julius Caesar med den julianska kalendern år 46 f. Den första romerska kalendern [ redigera redigera wikitext ] Den första romerska kalendern från f. Mars var romarnas krigsgud, och man offrade djur till honom varje år under denna tid för att bringa tur i de krig som skulle komma under året. Aprilis - April har fått sitt namn efter två tänkbara ord. Antingen ordet "apricus", som betyder 'solig'. Eller ordet "aperire", som betyder 'öppna' till exempel blom- och bladknoppar som slår ut. Aprilis var tillägnad Venus.
Ej att förväxla med julianskt datum. Julianska kalendern, eller gamla stilen, är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f. Reformen innebar att året fastställdes till dagar och att skottår med en extra dag skulle infalla vart fjärde år samt att månens faser inte längre skulle ha någon betydelse för kalendern. Enligt Plinius den äldre baserades kalenderreformen på den egyptiske astronomen Sosigenes beräkningar. Sosigenes verkade i Alexandria i Egypten under det första århundradet före Kristus och Julius Caesar kan ha blivit inspirerad till reformen under sin vistelse i Egypten av en föreslagen men inte genomförd egyptisk kalenderreform två århundraden tidigare. Den julianska kalendern var helt dominerande i Europa fram till , då den började ersättas av den gregorianska kalendern "nya stilen". Under de följande århundradena minskade den successivt i betydelse, i protestantiskt dominerande länder blev den gregorianska kalendern allt vanligare under talet [1] , och i ortodoxt kristna länder blev den vanligare under tidigt tal.