Kolbullar med ägg: kolbulle recept rågmjöl
Värmländska kolbullar
Idag äts den både på utflykter och som festivalmat. En fet historia med många anhängare. Kolbullen — en älskad klassiker Det är oklart om Jämtland Härjedalen har någon nationalrätt, men en solklar kandidat är kolbulle. Varje vinter orsakar den långa köer i Badhusparken i Östersund, då både barn och vuxna tålmodigt står i eldröken för att få köpa en kvarts, en halv eller en hel kolbulle med lingonsylt. Även under sommaren står Jämtlands republikanska förening på Storsjöyrans område och steker kolbullar till hungriga festivaldeltagare. Kolbullen är en älskad klassiker året om. Kolbullen var skogshuggarnas kost Kolbullen upptäcktes först i Hälsingland men spreds snart till Jämtland Härjedalen. Där blev den daglig kost för skogshuggare och kolare under de långa perioderna ute i skogen utan tillgång till färska råvaror. Kolbullen stektes i stugorna, över den öppna eld som också utgjorde stugans enda värmekälla, ofta tre gånger om dagen, en energirik om än ensidig kost vilket skapade både vitaminbrist och tandlossning.
Kolbullar med ägg:
Kolbulle recept jämtland
.
Grädda kolbullar
Skriv ut recept Hade aldrig hört talas om kolbulle förrän det dök upp i en facebookgrupp om mat. Det är alltså ungefär som en fläskpannkaka fast gjord i en stekpanna och utan ägg och mjölk. Mjölken i smeten är ersatt av vatten. Blev nyfiken på vart namnet kom ifrån och googlade lite. Det är alltså riktig fattigmansmat från förr i tiden som ibland var det enda som åts av skogsarbetarna billigt och energirikt men inte särskilt nyttigt Kolbullens historia går tillbaka till gamla tiders skogsbruk, då skogshuggare, kolare och flottare ofta levde under primitiva omständigheter i enkla skogshyddor. Under dessa förhållanden var det svårt att förvara färskvaror, som mjölk och ägg. Att laga kolbullar blev då ett sätt att få till en mättande måltid av de varor som stod till buds. På grund av den höga fetthalten var kolbullarna energirika, men i övrigt fattiga på näring. Ibland blandades potatis eller andra rotfrukter ner i smeten och rätten kallades då sluring.
E-post Om mig Jag som byggt ForRest heter Lena Hisved och har bott borta i ca 20 år men Långhed och Hälsingland är och har alltid varit hemma trots att jag upplevt så många fantastiska platser och bekantskaper på andra platser. Nu bor jag där jag vill vara — i den stora Hälsingegården jag är uppvuxen och längtar sällan bort. Nu vill jag ta världen till mig i stället för att vara den som åker. Jag vill dela den här platsen med andra, därför byggde jag ForRest. Jag älskar när det händer saker och vill ständigt utveckla mig själv och mitt liv. Jag älskar också platsen jag bor på, en tillsynes stilla by i Hälsingland med en enorm frihet. Det som inte syns vid första anblicken är de vänliga, välvilliga människorna som samhället är byggt av. Den fantastiska tillgången till skog, mark, idrottsaktiviteter och fritidsaktiviteter. När längtan till staden kommer åker jag gärna bort och tar del av städernas härliga utbud. Jag är glad att vi är olika och att vi trivs på olika platser för både stad och landsbygd behövs.