Medicinering mot adhd: adhd-medicin barn ålder
Bästa adhd-medicinen för vuxna
Lyssna Läkemedelsbehandling av adhd ska vara ett komplement till annat stöd och anpassningar i vardagsmiljön och utbildning till personen själv och närstående. Medicinen är tänkt att minska konsekvenserna av funktionsnedsättningen och hjälpa personen att få större nytta av stödåtgärderna. Innan behandling med läkemedel startar ska tydliga mål för behandlingen sättas. Effekten av behandlingen ska följas upp och utvärderas. Behandlingen ska omprövas med jämna mellanrum. De läkemedel som oftast används vid behandling av adhd kan delas in i två grupper: centralstimulerande och icke-centralstimulerande. Centralstimulerande läkemedel CS De centralstimulerande läkemedlen är metylfenidat och amfetamin. De är väldigt lika varandra, både när det gäller effekt och biverkningar. Men de passar olika bra för olika personer. Enligt Läkemedelsverket ska metylfenidat vara första val. Det gäller vid medicinsk behandling av typisk adhd när andra svårigheter inte finns med i bilden.
Medicinering vid adhd
Ökat fokus, ökad risk? Forskare undersöker hur kroppen påverkas av adhd-läkemedel Foto: Scandinav Förskrivningarna av adhd-mediciner har ökat kraftigt på senare år. Många upplever att medicinerna hjälper dem att fungera bättre i vardagen, men vetenskapen är fortfarande osäker på om långvarig medicinering kan öka risken för vissa kroppsliga sjukdomar. Det ska forskare vid Karolinska Institutet nu ta reda på. Många andra ungdomar med adhd har haft liknande erfarenheter. Studier visar att 80 procent får minskade symptom när de medicinerar, vilket i sin tur brukar underlätta skolarbetet och förbättra relationer. Medicinering mot adhd är dock ett ganska nytt fenomen. Det har tagit lång tid för diagnosen att vinna allmänt erkännande världen över, och här i Sverige kom medicineringen i gång först efter millennieskiftet. Sedan dess har förskrivningarna ökat dramatiskt till följd av att allt fler har fått diagnosen, både barn och vuxna. Att medicinerna har hjälpt många är uppenbart.
Ökat fokus, ökad risk? Forskare undersöker hur kroppen påverkas av adhd-läkemedel
I vissa fall atomoxetin. Atomoxetin alternativt lisdexamfetamin. Dexamfetamin tas inte med i prioriteringsordningen. Vuxna Metylfenidat. Biverkningar Biverkningsmässigt är metylfenidat, atomoxetin, lisdexamfetamin och dexamfetamin likartade. Vanliga biverkningar är aptitnedsättning, viktminskning, sömnstörningar, illamående, buksmärtor, huvudvärk och muntorrhet. Viss ökning av pulsfrekvens och blodtryck kan förekomma. Guanfacin har en annan biverkningsprofil än de övriga adhd-läkemedlen. De vanligaste biverkningarna är trötthet, sömnighet, huvudvärk och buksmärta. Sänkt pulsfrekvens och blodtryck kan förekomma. Vid otillräcklig effekt eller biverkningar kan man prova läkemedelsjustering, preparatbyte och strategier för att hantera biverkningar. Risken för allvarliga hjärtkärlbiverkningar av adhd-läkemedel är liten men måste alltid värderas innan behandling med läkemedel för adhd inleds. Om man misstänker hjärtkärlsjukdom eller förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom bör man samråda med en kardiolog innan man förskriver läkemedel.
Adhd mediciner lista
Kärnsymtomen vid ADHD attention deficit hyperactivity disorder är bristande uppmärksamhet och impulskontroll samt hyperaktivitet. Multimodal behandling av ADHD består av en kombination av läkemedelsbehandling, psykoedukation, psykoterapi och arbetsterapeutiska insatser. Behandlingen behöver individualiseras med tydliga och mätbara mål. Det finns risker med att inte behandla ADHD i form av socialt utanförskap och låg funktionsförmåga. Syftet med behandlingsinsatserna vid ADHD är att minska dessa symtom och därigenom förbättra patientens funktion i vardagen. Det råder i dag en samsyn kring så kallade multimodala behandlingsinsatser vid ADHD, även om det finns kunskapsluckor [1]. Detta innebär att patienten erbjuds flera olika slags stödinsatser, både farmakologiska och icke-farmakologiska. Psykoedukation och psykoterapi sker som regel i gruppform för att patienten ska kunna byta erfarenheter med andra i samma situation. Detta minskar vanligt förekommande känslor av utanförskap och stigmatisering.