Systemiska symtom: mctd symtom
Systemisk skleros
Kardinalsymtomet förtjockad hud Förtjockad hud över fingrar och handrygg är ett ospecifikt fynd som endast i vissa fall orsakas av debuterande systemisk skleros. Gemensamt för dessa är avsaknad av patologiska nagelbäddskapillärer och av autoantikroppar associerade med systemisk skleros. Gemensamt för ett par av dem är patologisk immunglobulinproduktion [6, 7]. Diagnoserna inkluderar: Diabetisk keiroartropati limited joint mobility, det vill säga begränsad ledrörlighet , en komplikation till både typ 1- och typ 2-diabetes vid vilken i första hand händerna och fingrarna drabbas av stelhet och extensionsdefekter och ibland hudfibros. Morfea och linjär sklerodermi, ovanliga fibrotiska hudsjukdomar vars namn och histologi påminner om systemisk skleros men där den kliniska presentationen är begränsad till huden. Eosinofil fasciit, där såväl hud som muskelfascia är fibrotiserade. Åtföljs ibland av eosinofili och kan diagnostiseras med biopsi. Skleromyxödem, ett ovanligt tillstånd kännetecknat av sklerodaktyli och en hudförtjockning som påminner om den vid systemisk skleros.
Systemiska symtom:
Reumatisk systemsjukdom, differentialdiagnostik
Reumatiska sjukdomar är sjukdomar som på olika sätt påverkar bland annat kroppens rörelseapparat, det vill säga skelett, leder och muskler. Med systemsjukdom menas att flera olika organ kan påverkas av sjukdomen. Systemisk skleros karaktäriseras av förändrat immunsystem, försämrad blodcirkulation och ökad bindvävsproduktion i hud och inre organ, framför allt i mag-tarmkanalen, lungorna, hjärtat och njurarna. En kraftigt ökad känslighet för kyla är kännetecknande för systemisk skleros. De minsta artärerna arteriolerna i huden drar ihop sig även vid måttlig nedkylning, vilket leder till försämrad cirkulation och ofta färgförändringar av fingrarna Raynauds fenomen. Sjukdomen associeras också med en förtjockad och stram hud, men alla med systemisk skleros får inte hudbesvär. Systemisk skleros är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att kroppens immunsystem felaktigt riktas mot de egna vävnaderna och organen. De första symtomen visar sig oftast hos personer mellan 40 och 70 år, men sjukdomen kan i sällsynta fall börja redan i barndomen.
Inflammatorisk systemsjukdom
Sidan stöds inte av din webläsare. Använd en nyare webbläsare såsom Chrome, Firefox eller Safari. Hem » Orala manifestationer av systemiska sjukdomar, del 1: Effekterna av granulomatösa sjukdomar och olika typer av anemi Annons Annons Vetenskap Orala manifestationer av systemiska sjukdomar, del 1: Effekterna av granulomatösa sjukdomar och olika typer av anemi Gingival hyperplasi vid orofacial granulomatos. Orala manifestationer av systemiska störningar är tecken och symtom på en sjukdom eller ett tillstånd som förekommer någon annanstans i kroppen. Noggrann undersökning av munhålan kan avslöja kliniska fynd som tyder på underliggande sjukdom och möjliggöra tidig diagnos och behandling av både sjukdomarna och de orala symtomen. Det är därför viktigt att allmäntandläkare är medvetna om sambandet mellan munhälsa och generell hälsa. Nordiskt tema Oral medicin Munhålan, speciellt den orala slemhinnan och salivkörtlarna, kan genomgå förändringar eller utsättas för skador på grund av generell sjukdom eller tillstånd som främst påverkar andra organsystem.
Systemisk skleros
Viktnedgång Tecken på organengagemang Förekomst av systeminflammation med allmänsymtom och samtidig påverkan på ett eller flera organsystem som inte uppenbart kan förklaras med infektion, bör leda misstanke till reumatisk systemsjukdom. Cancersjukdom är en annan differentialdiagnos och ofta är det lämpligt att driva utredning avseende infektion, malignitet och reumatisk sjukdom parallellt hos en svårt sjuk patient. Symtombilderna varierar mellan de olika systemsjukdomarna men vissa gemensamma drag finns. Vanliga symtom är ledbesvär och olika typer av hudutslag. Tecken på kärlengagemang i form av Raynauds fenomen och telangiektasier kan förekomma liksom purpura. Symtom på organengagemang kan vara torrhosta, dyspné, andningskorrelerad bröstsmärta, torrhet i ögon och mun, sväljningssvårigheter, muskelsvaghet och perifer neuropati. CNS-engagemang kan ge diverse symtom som huvudvärk, konfusion, kognitiv påverkan, depression och psykos men även epilepsi och bortfallssymtom.