Tomhetskänsla i huvudet: konstig i huvudet och yr
Yr när jag ligger ner och blundar
Orsaker Nedstämdhet är vanligt och behöver inte betyda att du är deprimerad. Skillnaden mellan att vara nedstämd och att vara deprimerad är att besvären påverkar vardagen i stor utsträckning och att de pågår under minst två veckor. Du är nedstämd eller irriterad Vid en depression känner du dig onormalt nedstämd i princip hela tiden. Många har även lätt att bli irriterade och kan få utbrott över småsaker. Du känner dig trött Du har ingen energi och känner dig konstant trött. Inte ens att vila verkar hjälpa mot din energilöshet. Du saknar lust att göra saker Brist på intresse är ett vanligt symtom vid en depression. Aktivitetsnivån minskar och du drar dig undan från sociala sammanhang, vänner och familj. Du känner ingen lust att göra saker som du vanligtvis tycker om och mår bra av. Du har sömnbesvär Vid en depression är det vanligt att man får problem med sömnen. Du kanske har svårt att somna, vaknar mitt i natten eller sover väldigt dåligt.
7 vanliga symtom vid en depression
Synkope — Vasovagal, ortostatisk eller kardiell. Den sistnämnda är den allvarligaste diffdiagnosen. Ett epileptiskt anfall kan också uppstå sekundärt till detta, då handlar det om ett akutsymptomatiskt epileptiskt anfall. Svår sjukdom med påverkan på lever- eller njurfunktion eller elektrolytbalans. Detta kan ge myoklonier. Neurologiska sjukdomar — Fokal cerebral ischemi TIA , migrän eller narkolepsi kataplexi , hypersomni. Psykiatriska sjukdomar — Panikångestattacker eller somatoforma och dissociativa syndrom med epilepsiliknande anfall Konvulsiv synkope Ofta ej alltid! Alltid förlust av postural tonus, ofta successivt. Detta skiljer sig väldigt tydligt från GTKA som börjar med en tonisk fas. Ofta mycket kort duration. Myoklona ryckningar eller tonisk kramp föregås av medvetandeförlust. Det är inte förrän det uppstår syrebrist i hjärnan som ryckningarna uppstår. Ofta orienterade vid uppvaknande, men trötthet, huvudvärk och illamående är inte ovanligt.
Akut yrsel -diagnostik och behandling
Utmattnings-syndrom Utmattningssyndrom och utbrändhet Varje år är tre till sju procent av alla svenskar sjukskrivna för utmattningssyndrom. Oroväckande nog verkar siffran öka snarare än minska då utmattningssyndrom också smugit sig ner i åldrarna. Vad är utmattningssyndrom? Numera används diagnosen utmattningssyndrom, men i dagligt tal används även begrepp som utmattningsdepression, gå in i väggen, nervsammanbrott och utbrändhet för att beskriva ett tillstånd av fysiskt och mentalt totalt uttömd. Utmattningssyndrom uppstår som en följd av långvarig och svår stress. I regel är psykisk utmattning en effekt av långvarig arbetsstress. På ett tidigt stadium är symtomen ofta situationsbundna så att de enbart visar sig t ex på arbetet men inte under fritiden. Men efter en lång tid av övermäktiga krav kan kroppen reagera så att personen känner sig kroniskt trött och utmattad även efter sömn och vila. Emotionell utmattning En emotionell utmattning är att man känslomässigt blivit utbränd.
Tomhetskänsla borderline
Diagnostik av epileptiska anfall är beroende av god anamnes och vittnesbeskrivning. God kännedom om symtomen både vid olika anfallstyper och vid en rad differentialdiagnostiska tillstånd är viktigt. Videodokumentation av återkommande attackvisa symtom i hemmet med mobilkamera kan vara till diagnostisk hjälp. Bilddiagnostik och EEG kan inte bekräfta eller utesluta epilepsi men påvisa relevanta patologiska förändringar och stödja den kliniska diagnosen. Feldiagnos är inte ovanligt, och det är viktigt med öppenhet för att ompröva diagnosen. För dessa gäller att den diagnostiska processen skiljer sig från andra sjukdomar, där klinisk undersökning och laboratoriediagnostik kan leda till definitiv diagnos. Anamnesen har särskilt stor betydelse när det symtom patienten söker för inte föreligger vid undersökningen. Det gäller både patientens egen berättelse och den information som ett eventuellt vittne kan ge. Denna diagnostik är aktuell inte bara för neurologer och barnneurologer, utan för alla läkare verksamma i akut- och primärvård.