Franska lånord: lånord från tyska
Franska lånord i svenskan (lista)
Se även hors d'œuvre. Den ursprungliga, militära betydelsen avser en mindre styrka med uppgift att skydda en framryckande större styrka. Man kan t. B baguette — typ av avlångt franskbröd med knaprig skorpa. C c'est la vie — "sånt är livet". Uppfattades ursprungligen som en djärv formulering och var inte allmänt uppskattad. Uttrycket har senare kommit att förknippas med monarkins förändrade roll i och med upplysningstidens modernisering. Ett likartat begrepp är latinets magnum opus. Har ofta en klockliknande form bjällra som på franska heter cloche. D damejeanne — stor bukig glasflaska ofta innesluten i korg eller dylikt; använd för förvaring av t. Se även negligé. E eau-de-cologne — 'vatten från Köln ', typ av mycket svag parfym, bestående av olika välluktande eteriska oljor i alkohol, utspädd med vatten. I schack är en passant en regel, som ger rätt att slå en bonde som går två steg på samma sätt som om den endast hade gått ett steg. Uttrycket används framför allt i frasen "att ställas inför fait accompli".
Franska ord
Svenska ord som egentligen är franska: Pratar du franska — utan att veta om det? Det är så språket växer och utvecklas. Du känner säkert till och använder många engelska låneord, men visste du att svenskan även lånat många ord från franskan? Vissa härliga ord är uppenbara lån — som weekend och croissant. Andra låneord är klurigare och har försvenskats till den grad att de känns lika svenska som surströmming. Säger du till exempel fåtölj, apropå, garderob, portmonnä, följetong och byrå? Då pratar du franska — kanske utan att veta om det eller i alla fall utan att tänka på det. Et voilà! Här är historien bakom några av våra mest använda svensk-franska ord. Fåtölj — fauteuil Favoriten fåtölj är ett perfekt exempel på ett franskt ord som lånats in och försvenskats i hur det skrivs — men inte hur det uttalas eller används. Fun fact när du lyxar till fredagsmyset med ett glas franskt vin i din fauteuil. Apropå — à propos Apropå låneord så kommer själva ordet apropå även det från franskan.
Om de’ exmeras? – franska lånord i svensk tappning
Touché: Träffad, används bland annat inom fäktning. Detta är kanske inte ett supervanligt uttryck, även om jag tror att många har sett det någon gång. Carte blanche: Vitt kort. Även detta uttryck kanske inte är jättevanligt. Eau de toilette: Trimning, sköta. Kan ofta ses på hygienartiklar. Grand Prix: Stort pris. Används ofta för de största tävlingarna i olika sporter. Film noir: Svart film. En film som innefattar tragik eller något hemskt. Laissez faire: Låt gå. Det används bland annat inom konsten för att särskilja autentiska bilder från handskapade bilder. Engelska och svenska Det engelska språket har som bekant en stor påverkan på vårt samhälle och språk. Det många inte vet är att engelska och franska är nära besläktade med varandra. Henriette Walter är en forskare som skrivit mycket om detta Se bland annat den här boken. Detta är dock svårt att höra i tal eftersom att uttalsreglerna skiljer sig åt. Jag kan dock personligen intyga på att jag har haft nytta av min engelska i mina franskstudier.
Vackra franska ord
Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar. De franska lånorden har använts för att nyansera och variera språkliga uttryck och förekommer i olika dialektala versioner. Karin Hallén beskriver i sin avhandling vid Uppsala universitet de franska lånordens historia och de dialektalt förändrade formerna och betydelserna. Exmera, hinkiet, pargasj, paschas och sjangtil, alla är de franska lånordsom tecknats upp bland dialekttalande på olika håll i Sverige. I riksspråklig form liknar de mera sina franska motsvarigheter estimer, inquiet, bagage, passage och gentil. Orden lånades i första hand in i svenskan under den årsperiod, ca , då det franska inflytandet på vårt svenska språk var som störst. I dialekterna traderades de muntligt och har i några fall fått starkt förändrade former och betydelser. I sin avhandling ger Karin Hallén en sammanfattande redogörelse för de franska lånordens historia i svenskan, och presenterar också några etablerade teorier om orsaker till lån.